Min farmors guldgruva

Min farmor är en fantastisk kvinna. Vi har verkligen handarbete som gemensamt intresse och passion. Hon utbildade sig på HV (Handarbetes Vänner) och Tillskärarakademin. Efter det arbetade hon som textillärarinna i alla år. När hon sedan pensionerades blev det mest sömnad för skojs skull. Hon har sytt mycket kläder till oss barnbarn genom tiderna, sytt upp bal-och bröllopsklänningar åt folk i byn (Sundborn), virkat grytlappar, stickat en uppsjö av vantar, mössor och sockor. Ett par år fick hon säkert 6 beställningar av lovikavantar av oss barnbarn. Just nu sitter hon och stickar en mössa till Sixten genom att titta på min farfars mössa som han hade när han var liten. Den mössan är full av mönster och hon hinner bara med någon rad per kväll. Så fort den är klar ska jag visa hur den blev. Men hennes passion i livet är att väva trasmattor. Nu har hon bestämt sig för att sluta brodera och då fick jag alla hennes broderiprylar och det var mycket. Nu när jag har börjat virka börjar det svämma över av garn och överallt finns det påsar med garn och broderisaker som ligger och skräpar. Förra helgen fick jag två fantastiska korgar av farmor. Den ena har hon målat och den andra har hon köpt av en korgmakare i Dalarna. Så nu är det till min sambos stora glädje lite mer ordning hemma.